Skytte om Pride

Göran Skytte skriver i sin krönika i dagens SvD om hur gay gått från ”underdog” till maktfaktor. Skytte menar att det borde påverka medias sätt att rapportera från Pride. Att så inte sker har inte heller Skytte några klara idéer om orsakerna till. Men helt riktigt konstaterar han att det är acceptabelt idag att säga att kristna är dumma, medan det inte är acceptabelt att påstå att bögar är äckliga. Nu finns det väl ingen egentlig anledning att påstå vare sig det ena eller andra, eftersom de generellt sett är helt felaktiga.

Det jag tycker är spännande i detta är att det nu faktiskt dyker upp en del kritiska röster i riksmedia emot Pride och gayrörelsens uttryckssätt och plats i politik och makt. Det höjs en del kritiska röster, men samtidigt fortsätter dessa tidningar att bevaka och skildra Pride på exakt samma okritiska sätt som tidigare. Så jag tänker att Kjöller, Assarmo, Skytte m.fl kan gorma hur mycket de vill, media kommer fortsätta att tillbe i den gränsöverskridande syndens tempel precis som tidigare, och om möjligt än mer.

Pride genomskådat

Bitte Assarmo skriver i dagens SvD om den pågående Pride-festivalen. Skönt att någon vågar anlägga något lite av ett kritiskt perspektiv på jippot. Kanske är det först nu som det rätta ansiktet visar sig i all sin ömklighet: rätten att ha sex med vem man vill när som helst, helt oberoende av kärlek och förpliktelser. Men det är kanske inget unik för Pride, utan ganska allmänt spridda uppfattningar, men det är i Pride som det kommer tydligast till uttryck. Undrar bara när folk ska upptäcka att kejsaren är naken…

Det är lätt att kritisera, men inte alltid lika lätt att komma med något positivt själv. Med uppenbar risk för att låta trångsynt eller reaktionär, vill jag ändå hävda att det till syvende och sist trots allt är i evangeliet om Jesus som det riktiga svaret finns att finna, svaret på mänsklighetens totala vilsenhet och rädsla för sin egen ofullkomlighet. I mötet med den lidande, dödade och uppstånde Jesus får livet ett på alla områden annat perspektiv, ett perspektiv där självuppoffring och förnöjsamhet plötslig är förenliga begrepp.

Ögonblick av klarsyn

Nu är Pride-festivalen igång i Stockholm, i år uppgraderad till EuroPride. Det har ofta talats om tolerans i Pride-sammanhang, fastän det hela tiden har varit en mycket intolerant tolerans. Att ställa fel frågor om gay-kulturen har alltid betraktats som intolerant. Det har inte setts med blida ögon att påpeka det och i media har man inte velat höra talas om det, men nu har t o m DN (eller åtminstone Hanne Kjöller på nämnda tidning) genomskådat det hela.

Äntligen, skulle man kunna säga, men min gissning är att det bara är ett kort ögonblick av klarsyn det handlar om. Snart kommer Pride ha anpassat sig bara sådär lagom för att journalisterna ska vilja spela med igen och då är allt bortglömt. Ja, det verkar ju redan vara så, eftersom DN inte gör som Hanne Kjöller säger sig göra, utan faktiskt rapporterar från just Pride, trots det inskränkta rekommendationerna. Hm.