Påsken förändrar allt

Tänk vilken kontrast det är att gå från Stilla veckans intensiva lidandesprägel och äntligen få övergå i Påskveckans glädje och uppsluppenhet. Gårdagens gospelhögmässa och dagen glädjefyllda små-och-stora-gudstjänst är verkligen något annat än Stilla veckans fastepsalmer och läsningarna om Jesu lidande och död.

Ändå behövs de två karaktärerna. ”Utan fasta ingen riktig fest” som någon av katolska kyrkans företrädare uttryckte det häromveckan. Och visst behöver vi nyanserna och kontrasterna för att bättre kunna se vad det är vi hela tiden har: nåden i Jesus Kristus.

Nu är det jubeltonens och lovsångens högsäsong fram till Kristi himmelsfärdsdag, då vi istället får gå in i förväntan och förberedelse för den Helige Andes nedslag i Pingsthelgen. Att den nuvarande evangelieboken betecknar de nu förestående söndagarna för Andra söndagen i påsktiden osv. är en fin påminnelse om att Påsken inte är över bara för att Annandagen går mot sitt slut. Nu får vi istället fira påsk så det står härliga till i flera veckor. På onsdag är det våffelfest i Sörbykyrkan. En dag förskjutet visserligen, men våfflor är väl härligt närhelst de kommer 😉 och i påsktiden tycker jag att det känns alldeles ypperligt.

Glad forsättning på Påsken!