Blogg på gott och ont

Jag försöker så gott det går att följa vad som händer vid den pågående Lambeth-konferensen, den anglikanska biskopskonferensen i Canterbury, England. Stora och avgörande frågor avhandlas i och längs både officiella och inofficiella sammanhang och kanaler. Det bloggas t ex friskt på alla håll och kanter och både information och desinformation sprids som en löpeld. Just detta noteras också i ett dokument, som försöker hitta vägar framåt i den nuvarande mycket infekterade situation inom den anglikanska gemenskapen, att den moderna tekniken skapar alldeles nya problem.

När man tidigare diskuterade öga mot öga sker diskussionen idag lika mycket och mer på web-fora, bloggar, chatter och via e-post. Den mängd av information som detta resulterar i gör också att man kan isolera sig och diskutera med meningsfränder enbart i en tidigare otänkbar utsträckning. Detta leder i sin tur till ett uppskruvat tonläge där allehanda okvädningstillmälen florerar på ett okontrollerat sätt. Det är lätt att inse att allt detta leder till en svårhanterlig situation för alla dem som på ett ödmjukt och fridsamt sätt försöker hitta vägar till förståelse och försoning mellan meningsmotståndare av alla de slag.

Detta stämmer naturligtvis till eftertanke också för en bloggare som Prästerik. Igår predikade jag över hur Andens nådegåvor är ämnade för att vara till nytta för Kristi kropp, kyrkan, men att de kan missbrukas på många sätt. Motsvarande kan förstås bloggandet bidra till splittring och oförsonlighet om det används på ett felaktigt sätt, men också till gemenskap och uppbyggelse om det får stå i den Helige Andes tjänst. Min bön denna kväll kommer sålunda att innehålla just detta, om att få blogga till Guds ära och till nytta för kyrkan.