Missa inte bussen

Har idag njutit av riktig sommarvärme. Satt en stund under äppelträdet och resonerade med en god vän om svårigheterna i att kommunicera en dubbel utgång i vår tid. Är det verkligen rimligt att tro att det finns ett helvete, och hur skulle Gud öht kunna tillåta att någon hamnade där i slutändan? Vettiga frågor, men hur hittar vi ett språk och bilder för att förklara evangeliets befrielse i sammanhanget?

Liknelsen av en busstidtabell dök upp. Om det står i tidtabellen att bussen avgår kl 8.27 och det är sista förbindelsen för att hinna med tåget kl 8.53, ja, då är det ju klokt att göra allt för att hinna med bussen. Om jag kommer till busshållplatsen kl 8.30 och upptäcker att bussen redan har gått, ska jag då anklaga bussbolaget för att bussen inte väntade? Nej, jag visste ju hur tidtabellen såg ut. Om det däremot visar sig att bussen råkar vara försenad med fyra minuter, ja, då hinner jag med iaf, men inte för att jag förtjänar det, utan för att bussen av någon anledning blivit försenad. Kanske den t o m väntade på mig, så att jag skulle slippa missa tåget kl 8.53.

Och om det är en vän som måste med tåget, ska jag då säga att det visserligen står i tidtabellen att bussen går kl 8.27, men att jag inte tror att den kommer i tid, utan ger min vän intrycket av att det är gott om tid. ”Den kommer säkert inte förrän kl 8.30, så du behöver inte oroa dig”. Är det att vara en god vän?

Det står i Bibeln att Jesus ska komma tillbaka för att döma levande och döda. Alla ska då dömas efter sina gärningar, dvs alla kommer att dömas till evigt straff, eftersom ingen enda har lyckats leva så som Gud tänkt det från början. MEN, det är där Jesu försoning kommer in. För den som har låtit Jesus ta sin synd och skuld på sig, för den finns inget straff kvar att utmäta, bara frikännande. Du är visserligen skyldig, men Jesus har dött i ditt ställe, och eftersom du har låtit honom ta ditt straff går du fri.

När jag på det här sättet hänvisar till Bibeln kommer en del tycka att jag är trångsynt och dömande. Inte vill väl Gud att någon ska gå under. Därför måste det vara en missuppfattning, detta med domen. Dessvärre finns det gott om bibelbelägg just för domen och straffet, men ingen vore väl gladare än jag om det en dag skulle visa sig att jag har fel och att jag när jag står inför domen inser att Gud ordnar detta på ett mycket bättre sätt, så att alla blir goda och får följa med på den himmelska festen ändå.

Men om jag i största välmening säger till mina vänner att det nog aldrig kommer att bli någon dom och om det blir nån, ja, då kommer alla att frikännas. Gud är ju kärlek vettja. Om jag sprider ut detta och försöker trösta alla jag möter med en sån hälsning, men sedan på den yttersta dagen upptäcker att jag hade fel, vad gör jag då? Då har jag ju vilselett en massa människor till att tro att bussen säkert är försenad, det är ingen brådska. Och så går bussen. Vems är då felet?

Bättre då att så långt det är möjligt påminna människor jag möter om att de är välkomna med på partyt hos Jesus en gång, om de bara vill. Men det gäller att inte vänta för länge med svaret, förr eller senare har OSA-datumet passerat. Därför: anmäl dig så snart som möjligt till festen med Jesus, ju förr dess bättre. Anmäler du dig nu har du ju chansen att vara med på förfesten redan nu.

Imorgon är den förlagt till Riseberga klosterruin, kl 11.00 (förfesten alltså). Det går buss dit från Tybble centrum, Rudbecksgatan (södergående) kl 9.45. Vi kanske ses där…?