Ny biskop i MP

Läser i Dagen att Missionsprovinsen (MP) har valt Roland Gustafsson till ny biskop efter Arne Olsson, som slutar sin tjänst till våren. Inte var det helt oväntat, men likfullt dyker frågorna upp om vad nu detta innebär för relationerna mellan ELM-BV och MP, mellan ELM-BV och Svenska kyrkan och förstås mellan ELM-BV och EFS. Medan EFS i stort betonar sin inomkyrklighet anar jag att ELM-BV nu i nån mån går i annan riktning. Och vad innebär detta för ELM-BV internt? Ja, det är fler frågor än svar. Helt klart är ändå att det rör på sig i och bland de inomkyrkliga grupperna och mycket kommer att hända de närmaste åren. Viktigare än någonsin därför att inte döma varandra för snabbt, utan hålla samtalets dörrar öppna åt olika håll och att låta bönen om den Helige Andes vägledning bli än mer ihärdig. Vi behöver inte fler splittringar i Kristi kropp, vi behöver komma samman, så att kroppen kan bli helare.

Annonser

En prost mindre i (S)

Lars B Stenström, kontraktsprost i Örebro, meddelar att han lämnar (S) för att istället ansluta sig till (KD). Synd för (S), men jag antar att partiet mest tycker att det är skönt att bli av med Stenström, som ju på senare tid alltmer stuckit ut hakan i den inomkyrkliga debatten bl a om den partipolitiskt styrda Svenska kyrkan. Men grattis (KD) som får en duglig och engagerad röst i fortsättningen!

Etiopisk demokrati

Meles Zenawi, Etiopiens premiärminister twittrar att det etiopiska valet 2010 kommer att bli garanterat ”fair”. Undrar jag vem det egentligen är som twittrar i hans namn? Är det fejk alltihop eller är det verkligen någon i regeringsadministrationen eller är det möjligen ”himself”.

Oavsett vem det är som twittrar så är det väl föga troligt att det blir något riktigt val till våren. Men med samtliga oppositionsledare antingen inspärrade i Qaliti-fängelset, nesligen tystade eller under hot ivägjagade till utlandet, ja då kan man ju obekymrat hävda att det som blir kvar är ett ”fair” val, utan att det egentligen betyder någonting alls.

Gästerna uteblir

Nu drar det ihop sig till nytt rabalder i Svenska kyrkan och äktenskapsfrågorna.

På söndag 8 nov är det nämligen biskopsvigning här i Uppsala, både för Härnösands och Stockholms stift. Vid sådana högtider brukar det alltid komma ett antal internationella gäster, framför allt från de kyrkor som står Svenska kyrkan närmast. Men nu tackar den ena efter den andra nej till att delta och det förstås utifrån att en av de två som ska vigas lever i en homosexuell relation. De stora afrikanska lutherska kyrkorna (förutom den sydafrikanska) kommer inte, de baltiska lutherska kyrkorna kommer inte, de anglikanska kyrkorna i England och Irland kommer inte (Church of England dock skickar en vänstiftsrepresentant från Portsmouth).

Därför är det så intressant att läsa ärkebiskop Anders Wejryds kommentar i Kyrkans tidning. Ärkebiskopen verkar inte vilja tillstå att det finns ens något uns av protest i att flera stora kyrkor tackat nej till att närvara på söndag. Allt är precis som vanligt, verkar han vilja kommunicera. Och detta trots att ärkebiskopen i Irland, Alan Harper klart och tydligt hänvisar det den anglikanska gemenskapens moratorium att inte viga till biskop den som lever i en homosexuell relation.

Det finns en klar risk att Svenska kyrkan ny ytterligare isolerar sig själv i relation till våra kristna systrar och bröder runt omkring i världen, både de på nära håll och de långt borta.