Läronämnden oenig

Idag offentliggjordes resultatet av Svenska kyrkans läronämndssammanträde i förra veckan. Budbäraren gör ett referat och Kyrkans tidning har en helt annan vinkel. Medan Kyrkans tidning enkelt konstaterar att läronämnden anser att kyrkostyrelsens förslag om ett utvidgad äktenskapsbegrepp är fullt möjligt vid höstens kyrkomöte, så lyfter Budbäraren fram de kraftfulla reservationer som flera av biskoparna gör. Intressant hur olika man kan uppfatta saker. Ska bli spännande att se vad andra, t ex Dagen gör av det hela.

Annonser

Väntat men sorgligt av ELCA

Läser (i Dagen) med viss besvikelse om hur ELCA, USAa evangelisk lutherska kyrka beslutat att öppna för homosexuell samlevnad. Inte är det så förvånande men ändå sorgligt. Jag förstår att man fattat det beslutet utifrån en vilja att inkludera och att ge människor möjlighet att känna sig delaktiga och bekräftade i kyrkans gemenskap. Gott så, men problemet med ett sånt beslut är att det inte är grundad i Guds ord, utan i människors tankar.

Eftersom vi tror på en god och kärlekfull Gud som vill det bästa för oss i alla lägen, då kan vi vara helt förvissade om att det han lär oss i sitt ord är det bästa, även om vi inte i alla avseenden kan förstå det. Därför tror jag att ett beslut som det inom ELCA (kom ihåg att min egen kyrka Sv kyrkan redan ligger långt före) i längden kommer att föra människor längre bort ifrån Gud, inte närmre. Det gör också att vi skulle behöva ompröva även mycket annat i våra kyrkor, så att de faktiskt kan vara platser där människor kan fördjupas i sin relation till Jesus i första hand och inte präglas av människors påfund av olika slag.

Lidande och medlidande

Sitter och plitar på morgondagens predikan om hur vi hör ihop med varandra och med Gud. Var och en är värdefull, alla behövs även om vi är mycket olika! I 1 Kor 12:12-26 använder Paulus bilden av en kropp med olika kroppsdelar för att beskriva varje enskild dels betydelse för helheten. Den här veckan har jag haft lite ont i ett knä efter min lilla inlines-vurpa i måndags. Inget allvarligt, bara skrubbsår, men ändå något som påverkar hela mig i flera dagar. ”Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra” skriver Paulus och syftar förstås inte på mitt knä utan på den kristna gemenskapen, kyrkan.

Och jag önskar verkligen att det vorr så, att om en lider, då skulle alla som finns runtomkring vara medlidande, men jag vet ju att det långt ifrån alltid är så. Många gånger är vi alltför självupptagna för att öht notera att någon bland våra kristna syskon har det svårt. Dessutom har vi blivit mycket skickliga på att dölja alla eventuella svårigheter, så det är verkligen inte så lätt att upptäcka dem, ens när man verkligen försöker.

Här finns en stor utmaning för var och en som ingår i en kristen gemenskap, att medverka till att det ska kunna vara möjligt att visa något av den sårbarhet vi alla bär på. Men att blotta sin sårbarhet är enbart destruktivt om det inte omgärdas av en trygg och välvillig omgivning. Därför behöver vi samtidigt arbeta för att respektfullt och i kärlek ta emot andras smärta. Som i det mesta annat handlar det om att någon måste visa vägen, någon måste våga utsätta sig för risken. Därför behöver vi varandra, för det är vi, du och jag, som är kallade att göra det.

Kroppsdelarna sitter ihop och klara sig inte på egen hand. Vi är en helhet, vare sig vi vill det eller inte. Det som förenar oss är huvudet Kristus. Utan honom kan vi ingenting göra.

Goda förvaltare

Predikade om ”Goda förvaltare” igår, ett viktigt och mångfacetterat ämne. Vi har fått livet och universum att förvalta av Gud. Vilket förtroende och vilken uppgift! Undrar vad han tänkte på egentligen när han anförtrodde hela klabbet i mänsklighetens vård, eller våld kanske vore ett bättre ord i sammanhanget? Nåja, gjort är gjort och nu står vi här.

Fast är det verkligen så? Kan Gud verkligen ha tänkt det så? Nej, det tror inte jag. Jag tror att han hela tiden är beredd att vägleda och inspirera oss att vara just goda förvaltare. Om vi bara vill lyssna och ta till oss vad han försöker säga. Och ledda av Guds gode Ande har människor, medvetet eller omedvetet, i alla tider varit goda förvaltare av Guds gåvor: skapelsen, livet, nåden, evangeliet, glädjen, tilliten, barmhärtigheten, friden, tålamodet, osv.

Ändå känns uppgiften övermäktig. Vi behöver den helige Ande för att klara av den. Kom Helige Ande!