Det skickas brev

Särskilt förvånande var det väl egentligen inte. Trots det är det nog ett och annat ögonbryn som höjts med anledning av Engelska kyrkans brev till Svenska kyrkan. Det har iaf debatterats flitigt under den gångna veckan inte minst i tidningen Dagen. Det som är märkligaste är väl kanske all denna upprördhet över de engelska biskoparnas kritik. Nog avslöjar det en hel del om hur lite man känner till om vad det är att leva i gemenskap (i det här fallet kyrkogemenskap). När förutsättningarna för gemenskapen omvärderas är det väl snarast helt naturligt att också gemenskapen själv behöver omprövas?

Svenska kyrkan har undertecknat Borgå-överenskommelsen. Därmed har vi bl a förbundit oss
”- att åstadkomma lämpliga former för kollegialt och konciliärt rådslag vad gäller avgörande frågor om tro och kyrkoordning, liv och tjänst. ” (kap 5:A/b/viii)
Inte ens den mest välvilliga tolkning kan väl få detta till att handla om att skicka ett informationsbrev, så som ärkebiskop Wejryd gjort? Det engelska brevet antyder iaf en viss besvikelse över den sparsamma dialogen, för att uttrycka det milt.

Hur som helst, breven är skickade och debatten är igång. Om nu Svenska kyrkan vore en kyrka med en sund ledarskaps- och besluts-struktur då vore det väl naturligt att man sätter sig ner och för ett samtal med sina bröder och systrar i de andra kyrkorna där man på konciliärt sätt gemensamt söker den Helige Andes vilja och låter sig ledas av Guds Ord, vilket också de engelska biskoparna efterlyser. Nu är det dessvärre så att de politiska partierna är alltför väl medvetna om att ett sådan tillvägagångssätt skulle sabotera deras strävan att oskadliggöra Svenska kyrkan. Därför kommer de förstås att skyndsamt klubba igenom också dessa reformer i höstens kyrkomöte. Såvida inte den allmänna opinionen skulle få de på andra tankar. Även om inte höstens kyrkoval direkt påverkar höstens kyrkomötesbeslut kommer ändå valresultatet att ha viss betydelse redan i höst. Dessutom går det förstås att riva upp beslut redan nästa år, om nu det nuvarande kyrkomötet inte tar varning.

Att de svenska biskoparna ändå börjat vakna tycker jag är glädjande, även om det är sent och spretigt.  Thidevall i Växjö uttrycker sig klädsamt självrannsakande om själva förfarandet inom Borgå-gemenskapen. De pensionerade ärkebiskoparna Werkström och Weman är betydligt mer rättframma i sin kritik emot utvecklingen. Sorgligt att det bara är pensionärerna som vågar säga som det är. Visby-biskopen Koskinen blir ju direkt pinsam och borde naturligtvis ompröva sin roll som biskop öht, med den inställningen att vi skulle be om ursäkt så mycket vi kan och samtidigt obekymrat fortsätta på den inslagna vägen. Hyckleri på hög nivå. Vad övriga biskopar tänker kan vi bara gissa oss till än så länge, men att de tänker kan vi nog vara helt på det klara med. Viktigt i det sammanhanget är påminnelsen om förbön för våra biskopar, som ju lätt blir oerhört hårt ansatta av den partipolitiska ångvälten och den partipolitiskt tillsatta kyrkoadministrationen.

Sen kan man ju fundera över vad biskopsvigningen i Stockholm den 8 november kommer att väcka för reaktioner. Om denna första brevväxling var mild och resonerande, så är det troligt att tonen kommer att skärpas avsevärt framåt hösten. Vi får väl se…

(Intressant också att se den lilla handskrivna notisen längst ner i ärkebiskop Wejryds brev. Kopia skulle alltså skicka till den svenska biskoparna, LVF:s generalsekreterare Ishmael Noko och till presiding bishop Katharine J Schori i Episkopalkyrkan, USA. Däremot inte till våra lutherska systerkyrkor, annat än via LVF. Konstigt att det är så svårt att betrakta också afrikanska, asiatiska och latinamerikanska kyrkor som kyrkor och inte enbart som biståndsprojekt, eller ännu värre, som mindre vetande, lägre stående, primitiva.)

Annonser

5 svar

  1. Du är så bra Erik!

  2. Mycket bra skrivet..

    Vi måste be om en väckelse i vår kyrka annars lossar den alla förtöjningar och blir en liten egen sekt..

    jag skrev om Helen Törnqvists brännpunktsartikel igår, där er ett typexempel på politiker i kyrkan.

  3. ”på konciliärt sätt gemensamt söker den Helige Andes vilja och låter sig ledas av Guds Ord, vilket också de engelska biskoparna efterlyser. Nu är det dessvärre så att de politiska partierna är alltför väl medvetna om att ett sådan tillvägagångssätt skulle sabotera deras strävan att oskadliggöra Svenska kyrkan. ”

    Mycket tänkvärt!

  4. […] skriver bra om detta: Om kyrkans kris, Det skickas brev, Öppen kyrka a la […]

  5. Tack för bra inlägg! Låt oss be för våra biskopar att de får ett mod att stå emot tidsandan och på allvar stödja den homosexuelle genom samtal och bön! Håkan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: