Låtsaspräst?

Häpnadsväckande! Det är väl det minsta man kan säga om den attityd (om den är rätt uppfattad) som Helle Klein ger uttryck för när hon beskriver hur hennes tid som präst nu går mot sin avslutning. Eller har jag missuppfattat alltihop?

Var det detta Klein skulle ha prästvigningen till, att få ett intressant avbrott i jobbet som politisk chefredaktör på Aftonbladet? Isåfall är det värre än man kunnat befara.

Och framför allt undrar jag över vad domkapitel och biskop i Stockholm tänker i ärendet. Var det detta de satsade utbildnings- och praktiktid på? Hade de inte hoppats att också möjligen få ut något slags nytta i andra änden? Det är ju först efter avslutat pastorsadjunktsår som prästerna på stapplande ben kan börja betala tillbaka något av allt det kyrkan investerat i dem. Det naturliga hade väl varit att nu gå in i ordinarie komministertjänst för att på allvar tjäna församlingen – inte som studieobjekt, utan just som församling – i allt vad det innebär. Att avsluta sin prästgärning direkt efter pastorsadjunktsåret (om det sker av andra skäl än att man inte fungerar i prästtjänsten av en eller annan orsak) signalerar snarare förakt och nonchalans gentemot både kyrka och vigningstjänst. Kanske även mot Gud själv?

Även om jag haft mina tvivel har jag väl ändå tänkt att Kleins prästtjänst var ett uttryck för en överlåtelse till och en vilja att tjäna kyrkan. Men icke, tydligen. Istället verkar det snarast vara ytterligare en fjäder i hatten i den politiska karriären. Kanhända är det t o m ett avancerat sätt att häckla och förhåna den urvattnade kyrkan. Isåfall har hon verkligen lyckats. Undrar bara vad nästa projekt blir?

Eller som sagt: har jag missuppfattat det hela? Någonstans inom mig hoppas jag det.

Annonser

19 svar

  1. Nä du har helt rätt . Och i en tidigare blogg skrev hon ju i princip att de bekännelsetrogna inte var välkomna i kyrkan och att hon ville att ingen ska få vigas till präst som inte vill viga samkönade par.

    Jag vet ju inte vilka bevekelsegrunder hon har, men kan det vara så att hon helt enkelt inte har varit någon bra pastorsadjunkt och kommit till självinsikt om detta. Om hon nu varit dålig så tycker jag gott att församlingen kan vara öppna med detta, det får hon tåla som en så pass offentlig person. Under alla förhållanden tror jag nog inte att det är någon förlust för kyrkan om hon inte är aktivt verksam som präst, även om hon har kostat pengar och energi och kanske tagit platsen för någon annan.

  2. Helle skriver ”och avslutning pågår i mitt liv som präst”. Du tolkar inte med särskilt blida ögon, tvärtom. Det står ju inte att prästlivet avslutas. Särskilt senare som hon uttryckligen skriver att hon nu är fullt ut behörig att utöva ämbetet osv. Slarvig läsning kanske?

  3. Håller med er båda. Hennes attityd gentemot kyrka och tro har alltid tyckts mig märklig. Jag tvivlar på att hon fullt ut förstår vad prästämbetet innebär.

    Kyrkan förlorar ingenting på detta – Klein passar bättre som språkrör för det kulturella etablissemanget än som en ödmjuk Guds tjänare i det lilla sammanhanget.

  4. Jeez: Nej jag kanske inte tolkar med blida ögon. Samtidigt tycker jag inte det verkar särskilt förtroendeingivande att redan efter pastorsadjunktsåret återgå till rollen som politisk chefredaktör. Kanske är jag omotiverat trångsynt och kanske kommer mina farhågor på skam med tiden. Jag hoppas det.

  5. Jag tror att du missförstod henne, avslutningen ”i” hennes liv som präst är att året som pastorsadjukt nu går till ända. Inte att hon lägger ner att vara präst; hon ”bara” kombinerar det med att arbeta som chefredaktör på Aftonbladet. Någon prästtjänst har hon kanske inte tänkt söka, vad vet jag, men hon skriver inte något om det. Stockholms stifts Domkapitel och Biskop kanske tycker det är bra med en präst på Aftonbladet?
    Läste f ö på vägen hem på en kyrkas lilla ”reklampelare” följande vidomsord:
    ”Jag är inte kallad av Gud för att göra succé, jag är kallad till att vara trofast” och en hänvisning till 1 Kor 4:2 :
    ”Nu krävs ju av en förvaltare att han skall visa sig pålitlig.”
    Något att tänka på för oss alla.

  6. Bortom att man kan diskutera var (och hur) prästkallet kan levas ut, så lever vi också i en krass verklighet där det inte alltid finns tjänster där ens familj är finns. Ska man då vara arbetslös eller splittra familjen eller dyl i väntan på att det dyker upp en tjänst till vilken man både till det inre och det yttre är kallad till? Eller ska man, som i hennes fall, återgå till den tjänst man har? Om det är ”för evigt” eller så länge, det vet nog bara hon själv.

  7. Nu skingras dimmorna en smula. Klein har förverkligat sin dröm om att bli präst och kan därmed återgå till sitt tidningsjobb. Erik var inte fel ute.

    http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/helleklein/article3995709.ab

    Själv får jag inget förtroende för en människa som blir präst för att förverkliga en personlig dröm. Det som förvånar mig är hur antagningskonferensen i Stockholms stift på sådana grunder kunde släppa igenom Klein till prästvigning. Jag trodde att man var noggrannare i sin urvalsprocess, bland annat när det gäller Guds och kyrkans kallelse av personen ifråga.

    Måhända såg man det helt enkelt som god marknadsföring att få en ”kändispräst” i stiftet. Då kanske man kan se mellan fingrarna med såna där andliga kriterier.

    Men mig imponerar det sannerligen inte på.

  8. Allvarligt, gick ni omring och trodde att det var svårt att komma igenom antagningskonferensen?

    Jag ger inte ett skvatt för termer som ”bekännelsetrogen” och tycker ofta att Helle klein har rätt i sak… men det är en jäkla massa snack och lite verkstad. Det präglar hela Svenska kyrkan. Dessutom är kändisskapet just vad många vill ha av en präst. Kyrkans fixstjärnor lyser klart, vi kan alla räkna upp dem. Många vill se Klein som biskop och det är just kändisskapet som framhålls som en merit (Kyrkans tidning).

    Så, lycka till, Titanic.

  9. Vad skulle Helle Klein ha rätt i sak om för att vara konkret?! Vilka vill se Helle Klein som biskop?!! Har svårt att se att det är några seriöst kristna som vill kyrkans bästa som vill det. Såna som henne är kyrkans undergång som jag ser det även om jag hoppas att hon på något sätt har haft ett gott syfte, om än förfelat.

    Hakon Långström får annars min röst som biskop Krooks efterträdare, inte Helle Klein.

  10. Alltså, hon hade ett vikariat i Nacka församling, och nu gick viket ut… vad är det som är så konstigt med att hon då går tillbaka till sin gamla tjänst? Hon skriver ju att hon kommer att fortsätta vara präst- hon ÄR ju präst.. tror att de flesta av er är arga på kvinnliga präster med progressiva idéer i allmänhet och på Helle Klein specifikt, för att hon har så många kristna med sig, så många som delar hennes syn på kärleken, rättvisan, världens stora etiska och moraliska frågor, och att hon är något nytt i åtminstone frikyrkekretsar: en högutbildad, vältalig intellektuell med gedigen teologisk/politiskt kunskaper hon kan använda i sina teologiska analyser.

    • Teresa: Nja, nu var det väl inte ett vikariat, utan en pastorsadjunktstjänst i Nacka. Det naturliga efter pastorsadjunktsåret är att man går in i ordinarie komministertjänst (el liknande), såvida det inte finns alldeles särskilda skäl till något annat (familjesituation, arbetslöshet eller annat, precis som Jeez konstaterade). Det som oroar mig är den attityd gentemot prästkallelsen som jag tycker mig ana i Kleins formuleringar. I ärlighetens namn ska också sägas att den attityden finns hos långt fler präster i Svenska kyrkan, vilket inte är mindre oroande, tvärtom. Att prästkallelsen förvrängs till att bli en intressant yrkesval vilket som helst, med därvid följande förväntningar på bekväma arbetstider, akademikerrelaterad lön, ledighet osv. är en katastrof för kyrkan. Kleins attityd i sammanhanget blir snarast en yttersta konsekvens av den förskjutning som skett under lång tid, och det hör till ovanligheterna att det så yttrycks så explicit som Klein gör det. Därav min starka reaktion emot det.
      Sen må hon vara en god och välutbildad präst när hon väl är i tjänst, det har jag ingen som helst aning om och det har jag ingen möjlighet eller rätt att uttala mig om.

  11. Det är djupt tragiskt att man kan döma en annan människa på det sätt som ges uttryck för på den här siten. Jag är Helles handledare under hennes pastorsadjunktår i Nacka och tillika församlingens kyrkoherde. Vi kommer förlora en utomordentlig god präst både vad gäller predikan och samtal, reflektion kring kyrkans relevans i samhället mm, men även en mycket varm person som sprider glädje omkring sig. Tror att dem är få som från dag ett går in och fullt ut använder sig av sina livserfarenheter i sin prästtjänst på det sätt hon gjort. Hon kommer vara mycket välkommen tillbaka till församlingen den dagen hon önskar det. Carl

    • Jag håller med Dig, men Du måste skilja på ”de” som subj och ”dem” som obj. Göran

  12. Ska erkänna att det genom mitt huvud har farit tanken: oh nej bara hon inte tänker använda sin prästvigning för att ”motarbeta” den kristna tron.
    Du har så rätt Carl, huga för att döma någon så här i förväg, och baserat på rädsla och oro.
    Jag tror att en präst som jobbar som journalist kan göra mycket gott och nyttigt.

  13. Jonas, många vill se Klein som biskop. Läs Kyrkans tidning så får du se. I övrigt missuppfattar du mitt tidigare inlägg. Läs igen.

    Teresa: Jaså Klein är högutbildad? Det var nåt nytt. Vad har jag missat? Har hon inte teol kand som alla andra präster?

    Carl Dahlbäck: Klein har givit er församling mycket, säkert. Redan innan hon var prästvigd (!) talades det om henne som biskop. Det är nog lätt att sprida glädje omkring sig med sådana förväntningar. Fundera du över kyrkans andra medarbetare. Är de också välkomna till församlingen ”den dagen de önskar det”? Är portarna öppna? Går du in lika hårt för att försvara alla dina får?

  14. ——— när jag läste att Helle Klein ————————————.

    Detta inlägg är spärrat, eftersom jag inte vill ha den slags personangrepp på min blogg. Mvh, Prästerik

  15. Lisen, jag har sett listan på de som föreslås bli biskop i Stockholm, och det är verkligen inga starka kandidater enligt min mening. Ja det sägs ju att ”många” som biskop, men vilka är de många??! Jag kan bara läsa Kyrkans tidning på nätet så du får gärna berätta. Men det vore en ren katastrof att få en sådan biskop bara utifrån de uttalanden hon har gjort själv. För övrigt behöver Stockholm inte någon mer klassiskt kristen.

  16. Har du sett vem som är Dagens förebild nummer 63?

    http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161491

    Pinsamt! Vad sägs om att pinga?

  17. Carl Dahlbäck bekräftar så vad vi alla redan har sett.
    nu har hon själv uttryckt sig i både tal och i egen skrift på ”sin” tidning. Det går inte med bästa vilja att felttolka.
    Däremot med sämsta viljan komma och påstå att hon överhuvudtaget varit kallad av GUD. Nej detta var ju hennes egen ide´vilket hon konfirmerar i tal och skrift !

    Så lättvindigt tog hon alltså på detta.

    Bakläxa unge herr Dalhbäck !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: