Mat – en gåva från Gud

En matbutik i Solna har förgiftat kasserade matvaror för att förhindra hemlösa och fattiga att ta varorna ur sopcontainrarna. Precis som ordförande för Stockholms hemlösa säger vittnar detta om en vidrig människosyn. Men inte bara det. Det är också ett tecken på den välfärdssjuka som vårt land lider av. Att det öht kastas mat som det uppenbarligen finns människor som är beredda att äta är en klar signal om att något har gått snett.

Självklart är det bra med de föreskrifter och lagar som reglerar hygien och mathantering. Problemet uppstår när människors konkreta nöd tvingar oss att inse att en del har inte råd med den nivån på matkvalitet. Det finns människor, inte bara långt borta utan också i vårt land, som är hänvisade till andras sopor för sin egen överlevnad. Att förgifta det som blir över, eller som den nya lösningen tycks bli, låsa in den kasserade maten är inga bra lösningar på problemet.

Vi behöver återerövra känslan av att mat är något heligt, en gåva från Gud, som vi får för vår överlevnad och vårt välbefinnande. Det är ju därför vi ber bordsbön och tackar Gud inför våra måltider. Därmed kan vi inte heller utan vidare kasta det som blir över, eller låta mat stå och bli gammal och skämd.

I matbutikens fall är detta naturligtvis inte så lätt att hitta en god lösning på. Men nog önskar jag att vi på ett bättre sätt kunde distribuera och fördela de resurser vi har, så att alla finge äta sig mätta, inte på gammal mat, utan på fräsch. Kanske föreningen Stockholms hemlösa kunde vara med och utforma ett system, så att mat med passerat bäst-före-datum kunde samlas in och distribueras så att de människor, som inte har något alternativ, ändå under någorlunda ordnade former kunde få del av det som andra människor i vårt samhälle inte längre betraktar som ätligt? Jag inser att det finns en lång rad komplikationer med detta, men det är bara så oerhört frustrerande att vi som samhälle inte bättre ser till att alla människor kan få det de behöver.