Frälsningens gåva

Idag har jag fått tillfälle att ägna mig åt frälsningen ur några olika aspekter. Kyrkoårets rubrik för idag är just Frälsningen och förmiddagens högmässa gick följdaktligen i detta tecken. Stunden av predikofrågor vid kyrkfikat efteråt förstärkte och fördjupade ytterligare vad som lästs, sjungits och sagts i gudstjänsten.

Och det är verkligen ett förunderligt mysterium, detta med frälsningen. Så avgörande viktig, men ändå så svårfångad och samtidigt så tillgänglig! Och så frustrerande att inte fler vågar ta Guds löften till sig om rättfärdighet och evig salighet. Förstockelsen är sannerligen en verklighet och min bön blir att jag måtte låta Gud dagligen ta itu med min själviskhet och min lojhet, så att relationen kan hållas öppen. Och samtidigt: vilken lycka, att få vila i Guds nåd i glädje och sorg, i kraft och i svaghet, i med- och motgång, i liv och i död!

Annons