I morse satt två av våra biskopar (Martin Lind i Linköping och Ragnar Persenius i Uppsala) och var pinsamma i SVT:s Gomorron-soffa. Man vill bara sjunka genom jorden när man hör deras resonemang.
Persenius resonemang gick i korthet ut på att välsignelse av partnerskap är ok, men begreppet äktenskap måste reserveras för relationen mellan en man och en kvinna. Hur han får det hela att gå ihop rent logiskt är för mig en gåta, och han slingrar sig som en mask på en krok, så det verkar som om han själv inte heller riktigt får det att gå ihop.
Linds resonenmang däremot är enklare och rakare: Strunta helt i Bibelns tal om äktenskap och helighet och låt lusten (eller kärleken som Lind kallar den) vara överordnat allt annat. Bägge två vill alltså välsigna homosexuella relationer, men Persenius vill inte kalla det för äktenskap, vilket Lind vill. Som det verkar är Persenius den som har den svåraste sitsen, som på något sätt vill reservera begreppet äktenskap just för äktenskapet.
Tänk om han istället vågade erkänna att det egentligen är välsignelsefrågan som är problemet! Då skulle det med ens bli en debatt som kunde leda någonvart. Tänk om han skulle vara beredd att säga att välsignelse-akten var ett misstag! Det finns ingen sådan välsignelse att dela ut. Människor kan och ska vi naturligtvis välsigna, men sexuella relationer före eller vid sidan av äktenskapet kan vi aldrig välsigna. Då skulle det plötsligt bli lite lättare att andas. Då skulle det kunna tändas något slags hopp om upprättelse och befrielse för människor som sitter fast i relationer som står i skarp kontrast till Guds Ord.
Men det lär väl dröja tänker jag. Under tiden får vi istället ägna oss åt bön för våra biskopar, kyrkomötets ledamöter och alla människor som i god tro sätter tilltro till deras alltmer förvirrade teologi.
Filed under: Allmänt | Tagged: äktenskap, biskop, homosexualitet, välsignelse | 5 Comments »