Maciej Zaremba skriver tre viktiga artiklar i DN. Det handlar om den intoleranta “toleransen” och “rätten att inte bli kränkt”. Första artikeln publicerades i går, den andra idag och den tredje kommer på onsdag. Hittills har det varit obehaglig läsning om ett Sverige där det gått inflation i ordet “kränkt” och där lagen som var tänkt att skydda används till att trakassera och skrämma.
Frågan som kryper sig på är: “Är detta verkligen sant?” Min reflektion är sedan att detta förmodligen är ett av resultaten av en alltför stor betoning av mänskliga rättigheter på bekostnad av mänskliga skyldigheter. Bägge behövs nämligen.
Arkiverad under: Allmänt | Taggad: kränkning, rättigheter, skyldigheter, Zaremba
Helt sant!
För övrigt är det väldigt roligt att under vissa speciella rubriker på denna blogg så blir det anstormning av kommentarer… men inte på andra…
Jodu Emilie, det är precis som med sk cykelställsfrågor: somliga saker kan alla ha en åsikt om, men det betyder inte att just de frågorna är de viktiga frågorna.
Klart att det är sant. Finns ingen anledning att tvivla.
Det ligger helt i linje med samhällsandan av idag.
Intressant! Hur rätten att bli kränkt blev demokratins viktigaste fråga i världens mest toleranta land.
(Se Ingleharts kulturkarta http://www.worldvaluessurvey.org/)
Jo, nog behövde detta sägas rakt ut för en gångs skull…