Det är oktober och det börjar bli bråttom att gå ur Svenska kyrkan om man ska slippa undan kyrkoavgiften nästa år. Det är ju ens medlemsstatus per den 1 november som avgör det hela. Nåja, nu tänker ju jag personligen inte gå ur kyrkan, eftersom den, trots sin bristfällighet, är Kristi kropp på jorden och den kan jag inte ställa mig utanför. Men det är klart, nog har jag tänkt tanken ibland, särskilt när biskopar och förtroendevalda slår in på vägar som leder allt längre bort från Gud.
Det är dock rätt många som går ur kyrkan just i dessa dagar, av alla möjliga olika skäl, inte minst ekonomiska. Och jag säger inte om det. Om man inte delar den kristna tron och aldrig går i kyrkan vare sig på söndagar eller annars, varför ska man då vara med och betala för det? För mig är det helt logiskt och naturligt att då utträda ur denna kyrka.
Men alla vi som faktiskt tror på Jesus Kristus och älskar vår kyrka, vi ska naturligtvis inte gå ur, bara för att biskoparna har tappat orienteringen eller för att kyrkomötet fattar märkliga beslut. Det bör ju snarare bli en sporre för att än mer värna vår kyrkas grund och med alla till buds stående medel verka för att de som bestämmer ska våga vända om och söka sig på rätt väg. Omvändelsens budskap är viktigt idag i vår kyrka och det måste börja hos oss var och en, som enskilda medlemmar. Men att gå ur kyrkan är en föga konstruktiv metod för att bidra till Krist rikes tillväxt, det som faktiskt är vår kallelse.
Arkiverad under: Vardagstro | Taggad: omvändelse, Svenska kyrkan, utträde
Svenska Kyrkan har sitt berättigande. Kyrkomötet har sin folkliga missvisning i samhällsorienteringen. Men för den skull har kyrkan mycket att ge.
Kyrkomötesledamöter borde vara “ickepolitiserade”: Läs sid.14 Kyrkans Tidning där en moderat kyrkomötesledamot angriper Stádsministerns tankar om att skilja stat och kyrka.
Hans inlägg ger mig anledning tro att han hamnat vid sidan av vägen – mellan ren och åker.
Om man är kristen så tillhör man väl den världsvida kyrkan och den är ju svår att gå ur. Att gå ur Svenska kyrkan kan man som sagt göra av många olika skäl, bla att för sin tros skull. Då menar jag att man som kristen inte längre kan stå bakom och sympatisera med dess lära och inriktning.
Hej Erik, en liten påminnelse bara att Svenska Kyrkan inte är den enda, rätta Kyrkan. Det finns faktiskt andra samfund också. Jag är inte medlem i vare sig Svenska Kyrkan eller Efs, men står inte på något sätt utanför Guds församling. Eller tycker du att jag gör det? Jag tror att det handlar om något mycket större än samfund och medlemskap…
Vänner, både Lars och Paula, visst är det så att Svenska kyrkan bara är en liten del av Kristi kyrka på jorden. Men alldeles oavsett vilket kristet sammanhang man nu en gång tillhör, så tycker inte jag att det bara är att lämna det utan vidare när man inte längre trivs eller tycker att det är bra. I detta verkar vi vara ense, men kanske lägger vi lite olika vikt vid just medlemskapet.
Jag tror att Gud vill att vi så långt det är möjligt ska vara trofasta i våra olika sammanhang och vara beredda att slita ont för Kristi skull. Kyrkohistorien är full av exempel på upp- och nedgångstider. När det går neråt då behöver kyrkan än mer än annars våra böner och vårt slit.
Som ni vet håller jag inte alls med om allt som våra biskopar och kyrkomötet står för, men kyrkan är ju mycket mer än bara dess ledarskap och för all del mer än dess enskilda medlemmar. Kyrkan är mer än summan av dess medlemmar. Därför menar jag att Gud har satt oss i en gemenskap (kyrka) inte bara för vår egen skull, utan kanske framför allt för andras skull. Förpliktelsen till en kyrka/församling är viktig för att vi inte hela tiden ska kunna göra som vi själva vill, utan tvingas leva med andras och våra egna val, andras och vår egen synd och alla dess konsekvenser.
Visst, håller med. Jag tycker att fler svenskar borde reflektera och faktiskt ta ställning, inte bara vara med i Sv. Kyrkan för att det sker av vana. Är man inte intresserad av frågorna, gå ur! det är i förlängningen bara bra för kyrkan. Och vad gäller biskopar som du påstår vänder sig bort från Gud, tja det är väl bara vilken typ av trångsynthet man stöder.
Men om man är kristen så är det inte rätt att gå ur Svenska Kyrkan utan att gå med i något annat, och då finns det enligt min mening inget annat alternativ än att konvertera till katolska kyrkan.
Gud vill att Kyrkan är en synlig enhet och därför ska man inte stå utanför gemenskapen med alla andra kristna.